Matsvinn – så minskar du ditt och räddar både miljön och plånboken

Att slänga mat känns aldrig riktigt bra, eller hur? För mig som älskar mat och allt som hör därtill – dofterna, smakerna, gemenskapen – är tanken på att fullt ätbar mat hamnar i soporna nästan outhärdlig. Matsvinn är inte bara ett tyst slöseri i våra egna kök, det är ett globalt problem med enorma konsekvenser för både vår planet och våra plånböcker. Visste du att så mycket som en femtedel av all mat som produceras i världen slängs? Det är en svindlande siffra som motsvarar miljarder måltider som går förlorade och tusentals kronor som bokstavligen hamnar i soporna för en vanlig familj varje år. Men det finns hopp! Genom att bli lite smartare i köket och mer medvetna om våra vanor kan vi alla göra stor skillnad. Följ med mig så utforskar vi hur vi tillsammans kan minska matsvinnet, spara pengar och samtidigt göra en rejäl insats för miljön.

Matsvinnets omfattning och påverkan

Först och främst, vad menar vi egentligen med matsvinn? Det är viktigt att skilja på matsvinn och matavfall. Matavfall är de oundvikliga resterna som skal, ben och kaffesump. Matsvinn däremot, är mat som producerats för att ätas men som av olika anledningar slängs bort, trots att den hade kunnat konsumeras. Det är detta onödiga svinn vi behöver fokusera på att minska, vilket forskning från RISE understryker.

Omfattningen av matsvinnet är enorm. Globalt handlar det om ofattbara mängder – enligt FN slängs ungefär 1,05 miljarder ton mat varje år. Det är mat som krävt resurser som vatten, energi och mark att producera, processa och transportera, ofta med stor miljöpåverkan. Faktum är att matsvinnet globalt står för mellan 8 och 10 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Om matsvinnet vore ett land, skulle det vara den tredje största utsläpparen efter Kina och USA, vilket Naturskyddsföreningen belyser. Detta sker samtidigt som miljontals människor i världen lider av hunger.

I Sverige har bilden av vem som slänger mest mat nyligen nyanserats. Tidigare pekades hushållen ofta ut som den största boven, men nya siffror från Naturvårdsverket via IVL visar att hushållen står för mindre än hälften av det totala matsvinnet. Stora mängder går också till spillo tidigare i kedjan, inom jordbruk, industri och restauranger. Detta betyder dock inte att vårt ansvar minskar. Varje svensk slänger fortfarande en ansenlig mängd fullt ätbar mat – enligt de senaste siffrorna rör det sig om cirka 17 kilo per person och år. Även om det är en välkommen minskning från tidigare år, är det fortfarande långt kvar till det nationella målet att halvera svinnet till 8,5 kilo per person till 2030. Utöver miljöpåverkan handlar det också om ren och skär ekonomi. För en genomsnittlig familj kan dessa 17 kilo per person innebära mellan 4 000 och 6 000 kronor som bokstavligen hamnar i soporna varje år, enligt Naturskyddsföreningen. Att minska svinnet är alltså en direkt vinst för både hushållskassan och vår gemensamma miljö.

Praktiska tips för att minska svinnet hemma

Planering och smarta inköp

Den kanske viktigaste insatsen mot matsvinn görs faktiskt innan maten ens hamnar i din kyl eller ditt skafferi. Planering är A och O! Jag vet, det kan låta lite tråkigt, men att ägna en liten stund åt att planera veckans måltider och skriva en inköpslista kan spara både tid, pengar och frustration. Innan du går till affären, ta en titt i kyl, frys och skafferi. Vad har du redan hemma? Kanske finns det ingredienser som behöver användas snart? Jag brukar ta en snabb bild med mobilen av kylskåpets innehåll – perfekt när man står där i butiken och blir osäker. Försök att undvika att handla när du är hungrig; det är då impulsköpen och de där lockande extrapriserna på saker du kanske inte behöver smyger sig på.

En annan viktig del är att förstå märkningen på förpackningarna. Många slänger mat i onödan på grund av osäkerhet kring datummärkningen. Kom ihåg skillnaden: ”Sista förbrukningsdag” används på känsliga varor som köttfärs och färsk fisk och anger den dag då livsmedlet senast bör konsumeras av hälsoskäl. Efter detta datum ska du inte äta produkten. ”Bäst före-datum” handlar däremot om kvaliteten – produkten förväntas ha bäst smak, färg och konsistens fram till detta datum, men är ofta fullt ätbar långt därefter. Här gäller det att lita på sina sinnen! Titta, lukta och smaka. Är det ingen konstig lukt, smak eller utseende på yoghurten eller osten? Då går den med största sannolikhet utmärkt att äta. EUFIC ger bra vägledning kring detta. Och du, våga välja de lite ”fula” frukterna och grönsakerna ibland – de smakar lika bra och du hjälper till att minska svinnet i butiken.

Rätt förvaring och kreativ resthantering

När maten väl är hemma handlar det om att förvara den på bästa sätt för att maximera hållbarheten. En vanlig miss är att ha för varmt i kylskåpet. Den optimala temperaturen är +4°C. Vid denna temperatur håller sig maten fräsch betydligt längre. Organisera kylskåpet smart – använd ”först in, först ut”-principen genom att placera nyinköpta varor bakom de äldre. Förvara rått kött och fisk längst ner, väl förpackade, för att undvika att safter droppar ner på annan mat. Grönsaker och frukt mår ofta bäst i grönsakslådorna. Lär dig vilka grönsaker som trivs i kylen (som morötter och broccoli) och vilka som mår bättre utanför (som tomat och banan). Stockholm Vatten och Avfall har fler bra förvaringstips.

Sedan kommer vi till det roliga – att ta vara på allt! För mig är rester inte ett problem, utan en möjlighet till kreativitet i köket. Gårdagens kokta potatis blir perfekt i en omelett eller stekt som tillbehör. Trötta grönsaker kan bli basen i en mustig gryta, och blasten från morötterna kan mixas till en smakrik pesto istället för att hamna i komposten. Övermogna bananer? Perfekt i smoothies eller bananbröd! Frys in brödskivor, ostskalkar (guld värda till gratänger!), färska örter (hackade i iskubslådor med olja), och till och med mjölk och grädde går utmärkt att frysa. Märk allt du fryser in med innehåll och datum. Land.se har inspirerande tips, som att använda kikärtsspad (aquafaba) istället för äggvita. Att minska matsvinnet handlar mycket om att våga experimentera och se möjligheter istället för begränsningar.

Några snabba tips för att ta vara på maten

• Planera in en ”restfest” en gång i veckan där ni äter upp det som finns i kylen.
• Använd hela grönsaken – blast från morötter och rödbetor kan bli pesto, broccolistammen är god i wok eller soppa.
• Gör egna krutonger av torrt bröd.
• Frys in frukt och bär som börjar bli mjuka – perfekt till smoothies.
• Gör en pyttipanna av diverse rester av kött, korv och rotfrukter.

Från avfall till resurs och systemansvar

Matavfallets kretslopp

Trots alla ansträngningar uppstår det ibland oundvikligt matavfall – skal, kärnhus, kaffesump och benrester. Även detta avfall är en resurs som kan tas tillvara på ett bra sätt. Genom att sortera ut ditt matavfall kan det omvandlas till biogas och biogödsel. Biogas är ett förnybart bränsle som kan användas till uppvärmning eller som drivmedel till bussar och bilar, vilket minskar behovet av fossila bränslen. Biogödsel återför näring till åkermarken på ett miljövänligt sätt. Många kommuner erbjuder idag insamling av matavfall, så kolla vad som gäller där du bor. Avfall Sverige arbetar för att förbättra avfallshanteringen och underlätta sortering. Kompostering i den egna trädgården är också ett utmärkt alternativ för den som har möjlighet. Men kom ihåg det viktigaste: det allra bästa för miljön och plånboken är alltid att förebygga att svinnet uppstår från första början. Att äta upp maten är cirka 20 gånger bättre för klimatet än att låta den bli biogas, som Stockholm Vatten och Avfall påpekar.

Hela kedjans ansvar

Även om vi som konsumenter kan göra stor skillnad i våra egna kök, är det viktigt att komma ihåg att matsvinnet är ett systemproblem som kräver insatser från alla led i livsmedelskedjan. Som den nya forskningen från IVL visar, sker en betydande del av svinnet inom jordbruk, livsmedelsindustri, butiker och restauranger. Forskning från RISE belyser vikten av att poängen med minskat matsvinn blir tydligare för alla aktörer. Företag behöver ta ett större ansvar genom att optimera sina processer, utveckla bättre förpackningar, och hitta innovativa sätt att ta vara på restprodukter. Många gör redan detta, drivna av både miljöhänsyn och ekonomiska incitament – att slänga mat är ju trots allt en förlustaffär. Exempelvis har företag som Conagra och Sodexo implementerat system för att drastiskt minska sitt svinn. Initiativ som Klimat 2030 stöttar klimatomställningen där minskat matsvinn är ett viktigt mål, och butiker som arbetar aktivt med frågan, ibland genom märkningar som Bra Miljöval, visar vägen framåt. Genom att efterfråga och stötta företag som tar matsvinnet på allvar kan vi som konsumenter också bidra till en positiv förändring i hela systemet.

Smaka på skillnaden – ett liv med mindre svinn

Att minska matsvinnet handlar inte om att snåla eller försaka, tvärtom! För mig handlar det om respekt för råvaran, kreativitet i köket och en djupare uppskattning för maten vi äter. Det är en resa mot ett smartare och mer hållbart sätt att leva, där vi sparar pengar (de där tusenlapparna gör skillnad!), skyddar miljön och kanske till och med upptäcker nya favoriträtter gjorda på sådant som annars skulle ha slängts. Varje liten förändring du gör – att planera veckans middagar, att lukta på mjölken innan du häller ut den, att frysa in brödet eller att förvandla rester till en ny måltid – spelar roll. Det är summan av alla våra små insatser som skapar den stora skillnaden. Så låt oss tillsammans omfamna utmaningen, minska vårt matsvinn och upptäcka glädjen i att ta vara på allt det goda som jorden ger oss. Det är en investering i både din egen plånbok och vår gemensamma framtid – och det smakar fantastiskt!